ATM 2019 mötesanteckningar

Eftermiddag:

Britt-Mari Näsström

Dränkta trälar och en badad gudinna – några korta kommentarer till Tacitus beskrivning av Nertus

I ett kap i ”Om de germanska stammarnas ursprung och boplatser” beskriver Tacitus den sk Nertusmyten.

Britt-Marie berättar och visar på bilder som ev kan tyda på att denna mytologiska berättelse om Nertus troligen är en beskrivning av en annan gudinna (el en ihopblandning av flera gudinneberättelser). Kybele (Roms skyddshelgon) verkar mera passa in i hans beskrivning om de olika rituella tillvägagångssätten.

Eftersom Kybelemyten blev mönsterbilden av ett matriarkat så ifrågasattes kulten av henne av sentida religionshistoriker och man såg ner på de som dyrkade henne (de stod lägre än trälarna). 

Diskussion:

I senare tids historiebruk har Tacitus använts för diverse nationalistiska ideologier men den skrevs inte med detta syfte utan valda delar har plockats ut och använts i propagandasyfte.  Romarriket var i högsta grad multikulturellt.

 

Liv Nilsson Stutz

”A little less conversation, a little more action. Betydelsen av att synliggöra handlingar i det arkeoloiska Materialet.

Ritualteori innebär flera svårigheter – hur kan man veta något om tolkningarnas vetenskapliga värde?

Att synkronisera teoretiska frågeställningar med en metod och ett material – är en förutsättning.

Vi arkeologer kan aldrig fånga en helhet, viktiga element har för alltid gått förlorade men vi kan synliggöra vissa handlingar i det arkeologiska materialet, för detta behöver vi metoder men framförallt behöver vi reflektera över hur.

Hur ser normerna ut? Vad är det som upprepas. Först när vi har fångat en norm (=repetitiva handlingar) har vi möjlighet att förstå dessa och upptäcka förändringar av normen.

Ett sätt inom fältarkeologin är att isolera effekterna av naturliga processer. Att rekonstruera hur man valt att hantera den döda kroppen är en viktig del. I denna och liknande studier ligger stora teoretiska vinster; vad är det som är förhandlingsbart och vad är inte förhandlingsbart?

Fallstudiet; Skateholm – här kan benens placering berätta om processen om hur den avlidne till exempel placerats på plats, hur en kropp i döden gestaltats och vilka strukturer som vi kan skymta bakom denna omsorg. Vilken bild ville man lyfta fram, är uttrycket individuellt eller är det uttryck för en kollektiv norm eller var det viktigast att bli en del av en plats.

För att kunna förklara hur döden inträffat och vad som hänt efteråt är det viktigt att skilja på vilka processer som är naturliga och vilka som är kulturella. På ett gravfält kan finnas stora variationer.

 

Robert Hernek

”Axes and pick-axes and a little History in Prehistory”

Olika stenar och stenredskap har medvetet utsatts för en dekonstruktion och placerats på olika platser efter specifika mönster.

Mycket talar för att dessa har haft andra uppgifter än enbart praktiskt funktionellt.

Även ”avfallet” har visat sig ha ett värde av mer rituell art, till exempel depåer av bifaciala avslag i stensättningar, gropar med bergartsavslag ect. Förslag på tolkningar är att till exempel metallhantverket var ett mytologiserat hantverk där det var viktigt att hemlighålla själva tillverkningsprocessen och därmed även avfallet.

Även äldre fynd i yngre kontexter kan falla inom denna norm.

 

 

Välkommen

Välkommen till www.atmseminarium.n.nu.

Nyhetsbrev

Länkar