ATM Seminarium
Arkeologi – Teori – Metod (ATM-seminarium)
Hej alla och välkomna. Denna sida är tänkt att användas för att sprida information kring våra ATM- seminarier. Här är främst tänkt att program, anteckningar från tidigare möten mm ska läggas in, förslag på kommande teman eller andra tankar om förbättringar av våra seminarier är välkomna men sidan är inte tänkt som en chat – för det finns det andra sidor.
Nuvarande kontaktpersoner är:
- Veronica Forsblom Ljungdahl (arkeologerna)
- Niklas Ytterberg (Länsstyrelsen, Västra Götaland)
- Pia Claesson (Arkeologerna)
- Petra Rudd (Rio Göteborg Natur och kulturkooperativ)
- Aaron Stutz (Bohusläns museum)
- Karolina Kegel (Göteborgs statsmuseum)
Den arkeologiska uppdragsverksamheten är i ständig förändring, påverkad av såväl yttre som inre omständigheter. Mängden uppdrag har gjort verksamheten svår att överblicka och detsamma gäller för all ny kunskap som de genererat under de senaste åren. Uppdragsarkeologin har genom tillämpning av nya förordningar blivit en allt mer affärsbetonad verksamhet och antalet grävande institutioner har blivit fler. Konkurrensen har ökat och därmed avståndet mellan olika aktörer, vilket har lett till att det goda samtalet har satts på undantag. Det är detta ATM- seminarierna vill försöka att ändra på. Vi hoppas att dessa seminarier ska bidra till ett mer prestigelöst förhållningssätt där allas kunskap inom det uppdragsarkeologiska fältet kan tas tillvara. Vi besitter alla kunskaper och erfarenheter inom olika områden, men dessa tenderar att stanna antingen hos den enskilde handläggaren eller på den institution denna tillhör. Målet med seminarierna är att sprida kunskap och att det ska leda fram till en ökad kvalité på såväl undersökningarna som den vetenskapliga bearbetningen.
Vi talar ofta om vetenskaplig kvalitet men det är inte så lätt att konkretisera vad kvalitet faktiskt är. Är det lika med kvantitativt mätbara parametrar som antal dagar i fält, antal/typer av analyser, metoder, antal undersökta kvadratmetrar eller är den mer kopplade till de frågor vi ställer till ett material? Alla har av naturliga skäl inte samma uppfattning här, men att kvalitet bygger på kunskap och erfarenhet kan knappast ifrågasättas.
Det är denna kunskap och erfarenhet som dessa seminarier vill förmedla och diskutera – vad känner vi till, vilka erfarenheter har vi gjort? För att uttrycka det annorlunda - hur undviker vi det resursslöseri det innebär, att alla ska finna ut alla svar och göra alla misstag själva? Var står vi idag kunskapsmässigt gällande till exempel olika typer av lämningar/företeelser, hur ser våra erfarenheter ut var beträffar användningen av en viss analys/metod?
Det är här ATM-seminarierna kommer in. Vi tror att seminarieformen är det mest effektiva sättet att sprida och få ny kunskap. Det är här vi kan ta upp aktuella teman. Tanken är, att vi utifrån ett antal inlägg, baserade på undersökningar och erfarenhet, ska lära oss nya saker och även diskutera framtida strategier. Vi tänker oss ett till två seminarier per år. Om detta faller väl ut, kommer vi alla att bli mer uppdaterade i såväl arkeologisk kunskap som metod. Det påverkar kvalitén i en undersöknings alla delar; från förfrågningsunderlag, undersökningsplaner till utförandet och den vetenskapliga bearbetningen. Vilka teman, som ska tas upp, bestämmer vi själva.
